Jag var 6 år och skulle efter mycket tjat få skaffa kanin. Några bekanta till oss hade fått en kull och undrade om vi ville ha en unge. Det passade ju då utmärkt. På den tiden tänkte jag inte så mycket på ras, föräldrar osv. Det enda jag tänkte på vad att jag ville ha en svart kanin, och det blev det! Två tillochmed. Två systrar. Selma som jag berättar om nu är min nuvarande kanin, Snuttan, den andra som inte finns mer bärettar jag om någon annan gång. Men tilbaxs till Selma! Selma är en liten hermelin korsnig, jag vet att någon av hennes föräldrar var hermelin, och den andra någon korsnig. Selma är till storleken och öronen som en hermelin, men inte huvudet.

Selma är idag 6 år gammal, och jag har haft henne enda sedan hon var bebis, så hon betyder väldigt mycket för mig. Selma är en liten dam som har varit lite besvärlig förut, hon har vart lite agressiv i buren, och lite jobbig att mata osv. Men med träning är det problemet till 99% borta nu. :) Men det har aldrig varit något problem utanför buren, då är hon hur gosig och lugn som helst! Selma är rätt mammig av sig och är lite misstänksam för nya personer. Hon ska bäras på exat hennes sätt, och om det blir fel blir hon inte glad ;)

Jag har hoppat med Selma rätt länge, och hon är duktig på det. :) Den 30 ska bli våran tävlingsdebut! Är redan jätte taggad! Vi ska starta mini. I början ville inte Selma hoppa alls, hon bara kastade undan hindrerna så bommarna flög åt alla håll. Hon kan fortfarande göra så på hinder hon ogillar, men oftast går det bra!